Qiang (historiskt folk)

Qiang (羌; Qiāng) är en historisk nomadfolk som levde i västra Kina. De bodde ursprungligen huvudsakligen i Hexikorridoren i Gansu, men senare även i Sichuan och Shaanxi^[1] Etniskt var Qiangfolket tanguter och besläktade med tibetanerna.^[1] Qiangfolket grundade de båda kinesiska dynastierna Senare Qin och Xixiadynastin.^[1]

Qiangfolket var förknippade med boskapsskötsel vilket framgår i tecknet för Qiang (羌) som är uppbyggt av tecknet för får (羊) och person (人).^[1] Eventuellt var Qiangfolket under äldre tider aldrig enade under en och samma ledare, utan levde huvudsakligen som ett flertal boskapsskötande nomadgrupper såsom Maoniu (牦牛), Baima (白馬) och Canlang (參狼). Det förekommer även grupper som bedrev jordbruk.^[1]

Namnet Qiang lever idag kvar i den moderna minoritetsfolket Qiang.^[1]